Att göra eller inte göra! Det är frågan

Magen gör ont. Och jag mår illa. Just nu har jag nämligen mycket att fundera på och när jag funderar får jag ont och mår illa. Usch jag gillar inte att ta svåra beslut. Jag gillar inte tanken av att jag kanske skulle ångra mig. Jag vill veta att jag gjort rätt! Samtidigt som jag är en sån person som tycker att man ska banne mig ta chanserna när dom kommer. Dom kommer inte 2 ggr.
När jag fick reda på att jag kommit in på Göteborgs frisörskola hann jag knappt tänka innan jag tackade ja. Och hade jag tänkt att jag säkert inte tackat ja. För när jag väl stod där på Göteborgs station och skulle välja spårvagn undrade jag " va fan håller jag på med?" det gick 2 dar sen insåg jag att detta är något av det bästa, häftigaste och förmodligen något av de mest lärorikaste jag varit med om.
En annan sak som är jobbigt är alla andras åsikter. Vad alla förutom jag själv tycker verkar vara det viktigaste i vad JAG till slut gör, enligt mig själv. Samma sak där, jag vill veta att jag gör rätt och jag vill veta att jag har stöd från folk jag bryr mig om, och som bryr sig om mig. Samtidigt som jag älskar att bevisa folk att dom har fel när dom tvivlat på mig och mina beslut.
Jag tror att allt händer av en anledning. Att allt har en mening. Att allt man gör blir bra till slut. Att allt man tvingas gå igenom, trots att det är jobbigt, ger någon typ av lärdom eller erfarenhet som gör oss till bättre människor än vi var innan. Detta händer också av en anledning och det finns någon mening med detta också. Men det är bara väldigt jobbigt att vänta på att förstå den meningen och hitta anledningen.
Men jag har stått ut förr. Jag står ut nu med.
Eller är det dags att inse, bli vuxen och ta sina egna jävla beslut och stå för konsekvenserna och skita i att låta de där ödet bestämma?